Solen sken imorse när jag drog upp rullgardinen. 
Himmla bra, så på med skorna och ut för att gå en runda. Jag tog med Stöll för att ha lite sällskap här ute i skogen.
Min största skräck är att de ska komma typ en älg eller rådjur eller varg och flyga ut bland granarna.
Emil bara dumförklarar mig!
Men idag är det jag som kan dumförklara honom. För när jag går där på grusvägen och Stöll plötsligt blir stirrig och börjar gny, ja då fattar jag att något är på G. Pulsen går upp och jag hör brötande inne ifrån skogen...
Tro på fan att en stor jävla älg hoppar ut ca, 20-30 m framför. 
Stöll springer efter älgen och jag springer åt andra hållet. Harre min gud !!!!!

Men eftersom han är en jakthund så får jag tydligen inte skälla på honom för att han vill jaga (säger Emil).
Så i all hast ska jag ställa mig och berömma hunden... jag kan ju säga att jag hade annat i huvudet då, men jaja! Han fick sitt beröm och sen gick vi raka vägen hem och jag sjöng högt för att skrämma andra kreatur !!!!


Inte jag som tagit bilden, men närapå såhär var de.... nästan..